ampanp

Saltstänkta minnen från "Paris" bjuder våra vänner på, som i år gästar oss till nyår.
Vad mera är, de har lovat föra med sig de klassiska delikatesserna till utlandssvenskar: Kalles kaviar, kaffe, lagrad ost och ansjovis. 





Juldagsmiddagen vid detta vackert dukade bord, hos vänner inom gångavstånd, blev mycket uppskattad av oss, då vi var långt från våra barn och barnbarn, snö och riktig julgran.  





Ett nytillskott i vännernas skara är denna luftavfuktare. Mycket effektiv!





Föregående bild visade en "ny vän", men den här apparaten är Vännen med stort V, en gaskamin, som är omistlig under en vintrig vistelse i ett stenhus i södern.   

Jultomtens stol bland blommor och blader.









Inför julhelgen upprättas bommar med vakter på infartsvägarna mot Funchal. Vakterna beordrar myndigt bilisten att öppna bagageutrymmet, för att förvissa sig om att ingen tjuvavverkad gran slinker med ner till staden.

Bilderna ovan visar dock legal julgrönska. 

   




Här dukas det upp inför helgen, till och med ute på gatorna.






Marknaden hålls den 23 december öppen hela natten och bjuder inte bara på frukt och grönsaker utan också på sång och musik.





Förra årets plastdjur är i år utbytta mot uppstoppad "äkta vara".






Men här är det plast i alla fall!






Fler bilder från Funchal i julskrud följer.

Alla ambitiösa bloggare verkar ha en massa projekt på gång och många intressen av skilda slag!

Jag, min arma latmask, sitter helst i soffhörnet med en bok under näsan. Men nu klagas det på att bokhyllorna bågnar, så jag måste rensa.
Då jag för närmare femtio år sedan arbetade på stadsbibliotekets huvudbibliotek i Stockholm bestod halva tjänstetiden av att leta beställda böcker bland hyllorna i de "inre" förråden.
Detta var en syssla som passade mig, kände mig otroligt stolt då jag funnit en bok på ett oväntat ställe. 
Helt i linje med detta gamla ordningssinne fick jag en dag för mig att sortera alla mina böcker i bokstavsordning.
Denna ordning bestod i ett par år, snyggt och prydligt.

Då jag vid varje resa till Madeira har haft minst tio, tolv böcker med mig, plus att alla generösa gäster lämnat kvar sin lästa semesterlektyr, har hyllorna fyllts på alla ledder och den utmärkta författarordningen upphört.  














Nu gäller det att vara hård, jag har aldrig kunnat kasta böcker, skänka bort är helt OK.... men slänga!  







Det här är en skatt, en trave olästa böcker på nattygsbordet.

Måste erkänna att inledningsbildens bok tog tid att komma igenom. Har gärna tre, fyra böcker på gång samtidigt beroende på tillfälle och humör grabbar jag olika typer av böcker. Väntar jag på att potatisen skall koka upp passar en slags bok, sitter jag och slötittar på TV en annan genre, vill jag somna ytterligare en variant. Sedan finns det författare som fängslar, så man inte kan lägga ifrån sig boken.

En sådan favoritförfattare är Edna O´Brien, som skriver noveller och romaner som kretsar kring kvinnors känslor och problem. Flera av O´Briens böcker, som handlar om barndomen, besvikelser i kärlek och det inskränkta samhället, har förbjudits på Irland.
       
En annan är V.S Naipaul, nobelpristagare år 2001, född på ön Trinidad. Den, i mitt tycke , bästa roman han har skrivit är "Ett hus åt Mr Biswas" en mäktig och realistisk släktkrönika. Den visar drastiskt och komiskt hur miljön påverkar människan och förklarar vårt beteende i pressade och otrygga situationer.






För några år sedan fick jag tipset att besöka biblioteket på hotell Porto Mare om jag ville låna böcker. Där återfinns de böcker som gästerna lämnat på sina hotellrum.   





In genom den välkomnande entrédörren.





Kort stopp framför julträdet och pepparkakskyrkan.





Ner till baren.





Voilà, där gömde sig de glest fyllda bokhyllorna. Visst kommer det att bli fint där med ett tillskott på en och en halv meter lektyr. Jag tänker mig att fem böcker åt gången inte skall väcka bartenderns undran.

 

Tänk om detta skåp kunde flyga!






I 22 år hängde jag in tvätt i torkskåp utan att någonsin sätta på värmen.

Nu i Madeiras fuktiga vinterklimat skulle det behövas ett skåp att torka upp kläder från byråer och garderober i, det känns verkligen ohälsosamt att behöva torka alla kläder med kroppsvärmen.

Förstår att det kanske idag verkar lite omodernt, då centrifuger gör tvätten snustorr. Men här blir den genast  kallfuktig över natten. Risk finns också att kläderna möglar i botten på byrålådan.

Vi for till stadens största vitvaruhandel. Där såg den engelsktalande expediten frågande på mig, när jag förklarade att jag ville torka kläder i ett skåp med värme. Hon hänvisade oss sex trappor upp till husets avdelningen för garderober. Orkade inte börja förklara igen och när vi kom ut hade det åter börjat hällregna.

Väl hemma slog vi upp Googles översättningsprogram på ordet torkskåp och fick upp "forno" dvs ugn. Produkten finns troligtvis ej i detta sydliga klimat med varma vindar.  





Gästhuset, med jalusidörrarna på glänt, får även i fortsättningen tjäna som torkrum.






Här sköljes strumporna i regnvatten och blir så mjuka, så mjuka. 


Kan avslöja att på 60-talet använde jag frysen till att förvara tomflaskor i!
Tyckte vid samma tid att färg-TV var helt onödigt!

Här visas en ganska typisk syn, som kan möta oss en morgon efter en stormig natt.



Idag har vi här på sydsidan av Madeira cirka 13 plusgrader, starka vindar och med kraftiga skurar i byarna.... men det är 21 grader varmt i havet!

Medeltemperaturen i luften för sydkusten ligger på 18 grader under året, men sjunker med en och en halv grad per hundra meter i höjd. Bergen delar upp ön i två hälfter och ger upphov till två olika klimattyper en nordlig och en sydlig. Dessutom påverkar vindarna och golfströmmen klimatet. Den fuktiga nordostpassaden blåser året om. När den pressas upp mot bergen avkyls den och bildar regn. På nordsidan av ön regnar det dubbelt så mycket som på syddelen. Så fort vindarna passerat bergsryggen blir de varmare och torrare och med det blir sydsidans mark uppvärmd och även soligare. Vi har dock inte alltid soligt väder och tur är det, annars vore det inte så grönt och skönt i Funchal med omnejd för oss och alla turister till glädje.         










Praia Formosa med tre meter höga vågor och ett trollskt dis över stranden.



Vackert, men vi börjar tröttna på blötan. Fast vi är inte ensamma, Azorerna och Kanarieöarna får också känna på dessa lågtryck som dyker upp under vintermånaderna. 

 





Bloggens inledningsbild visar en korgstol utomhus och här ovan en bild på ett minst hundraårigt matsäcksskrin.
Vad menas?
Jo, stolen har drabbats av trämask, vilket kan inträffa i fuktiga stenhus, som lite då och då värms upp kraftigt. 
Skrinet har i alla sina dagar förvarats i gistna, hälsosamma trähus! 












Risk för trämask!











Troligen riskfritt!