ampanp

Vår stolthet, för att inte säga hela São Goncalos stolthet, den ståtliga palmen i vår ägo är sjuk!






Vi fick en pamflett i vår brevlåda om en sjukdom som kan drabba en viss sorts palm. Bladet lades i en hög bland alla andra mindre intressanta utskick. På informationsbladet kunde man skåda en kanariepalm med slokande blad och en topp som såg ut att ha blivit tillplattad av en elefant.
Såg en palm ut så, skulle det omedelbart rapporteras till Funchals stadsträdgårdsmästare!  
Vintern här på Madeira har, med känt resultat, varit osedvanligt regnig och inte inbjudit till några längre stunder i trädgården.
Men en dag kom utkiken ner från den övre terrassen med något vilt i blicken och började rota i högen med  inkommande post. Vår palm såg precis ut som det avskräckande exemplar, som var avbildat på utskicket från stadsträdgårdsmästaren.





Så här hängig såg palmen ut. Vi fotograferade den trista synen och åkte för att visa trädgårdsmästaren den slokande före detta skönheten. Experten gav oss inte mycket hopp, han förklarade att trädet angripits av en svårutrotad skalbagge från Marocko. Dess larver äter upp palmen inifrån. På två till tre månader är palmen förlorad. Men staden Funchal står för alla kostnader för nedtagning och förbränning!! 






Så här ser trädmarodören ut. Numera förvarad i en glasburk!




Döm om vår förvåning, då en kranbil efter tre dagar dök upp och började spruta palmtoppen!
 








En dryg månad senare kommer en man med borrmaskin och gör tre hål i stammen och...






.... sprutar in vätska och täpper till med gula plastpluggar.

(Ovanstående bild är helt omöjlig att vända rätt!)







En dag, i hotellområdet, får vi syn på denna palm med en liten tofs på toppen. Kunde det vara en palm som varit angripen av baggar, men som var på bättringsväg?

Vi upp till trädgårdsmästaren igen, men med huvudsakligt ärende att tala om att vi far hem över sommaren. Tanken var att eventuellt lämna grindnyckel, ifall palmen skulle få någon ny kur under sommaren eller avverkas.  
Den avporträtterade, tofsprydda palmen visades och mycket riktigt, den höll på att friskna till och kanske, kanske skulle också vår palm kunna räddas. 





Samma eftermiddag är trädräddarlaget hemma hos oss igen med kranbil, lastbil och kommunens bil med tre tjänstemän som övervakare.





Nu kastas alla döda blad ner och lastas på en lastbil.





Hisskorg med man och hinkar med botemedel.






De tre observatörerna.



Nu återstår det bara att vänta och se. Kommer vi att mötas av en stor stubbe på gräsmattan i höst eller kanske en palm med en liten käck tofs i toppen!