Sökandet efter ett strandat krucifix






En blåsig dag i januari styrde vi kosan ännu en gång mot Ponta Delgada och dess vackra kyrka. Jag hade på internet läst om ett, för länge sedan, strandat krucifix. Det lät ju fantasieggande.




På vägen dit stannade vi i São Vicente för kaffepaus och kort promenad. Det blåste så hårt att man svajade och fick ta stöd för att inte få suddiga bilder. 




Stenbumlingar som konstverk och tornet utan kyrka i fonden.





Det lilla kapellet vid havet höll nästan på att dras iväg av vattenmassorna i vinterns regn. 


 



Väl framme vid kyrkan i Ponta Delgada uppstod frågan, vilket av alla krucifix var det som hittades i en låda på stranden? Man säljer inga vykort eller trycker upp häften till försäljning om detta fynd. Blir det alltför profant tro?

Kyrkan är mycket rikt och vackert smyckad och med krucifix i olika storlekar. Två ligger i glasmontrar med skira spetsdukar draperade över. En del pryder långsidorna av kyrkan, medan andra åter har fått egna små burspråk.

Ytterligare jesusprydda kors återfinns i ett sidorum, där också praktfulla bokverk ligger uppslagna i montrar.
I sidorummet kan man också betrakta det svedda trästycke som räddades, då en tidigare kyrka eldhärjades. Detta trästycke kan, med god vilja, likna Jesus med huvudet fromt böjt.

















Pilgrimer har sedan senare delen av 1400-talet vallfärdat till kapellet ägnat Bom Jesus i Ponta Delgada. Den största religiösa nutida festen äger rum första helgen i september. Kanske har pilgrimerna fått ännu en anledning att samlas, då de fann krucifixet på stranden 1940.     















Den vita pricken är en lastbil på väg mot byn öster ifrån. Vägen är mycket smal, man får hålla uppsikt flera kilometer framåt och invänta mötande bilar på de iordningställda fickorna, också flera trånga, mörka  tunnlar skall passeras där heller inga möten kan ske.
 





Vi valde vägen över bergen hem, där träffade vi på en hungrig katt, som fick vår sista slurk med mjölk.
Samariter på vägen!


Väl hemma och djupt nersjunkna i soffan framför TV, hörde vi plötsligt musik med trummor, trumpeter och sång utifrån gatan. En religiös procession tågade förbi med bloss i händerna och en madonnafigur på en blomstersmyckad bår buren av sex män. Gatan var avstängd för trafik och tåget eskorterades av polisbilar med blåljus. Då madonnan lyckligt och väl var återbördad till kyrkan bröt ett festligt fyrverkeri ut. Vi blir alltid "tagna på sängen" av vår egen stadsdels festligheter. Inga pamfletter i brevlådorna....detta skall man bara känna till som katolik och boende i São Goncalo!       

Kommentarer
Postat av: Anci

Intressant ! Nu har du ju något att göra för flera år framöver. Författa (och det är du duktig på) egna små häften och berätta för oss turister om alla händelser, helgon och härliga ställen !!

Jag vill veta ännu mer !



Kram

Anci

2010-01-30 @ 18:47:22
URL: http://lighthouse-ankan.blogspot.com
Postat av: Annelie

Kul att läsa. Var glada att ni bara har regn och blåst. Vi har -23° och en halv meter snö. Idag vågar sig solen fram lite så vi får ta en liten promenad.

Kram

Annelie

2010-01-31 @ 11:27:16
Postat av: Ölandsvindar

Inga processioner här inte! Lugnt och tyst på gatan. Endast snöplogen som kör förbi vid 5.30 på morgonen så hemtjänsten ska kunna ta sig fram. Men denna vinter har de fått ta till bandvagnarna ibland. Nu vill vi ha vår!

Kram från oss

Kerstin

2010-01-31 @ 16:02:37
URL: http://spanskavillan.blogspot.com
Postat av: Nonno

Fortsätt med resereportagen !

2010-01-31 @ 16:36:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0