Tre dagar i Lissabon om våren
Hotell med service och atmosfär.
Äntligen sol med 25 grader i skuggan! Tänk att vi fick bege oss till fastlandet för att hitta värmen. Vi fann också det ideala hotellet. Det ligger bara 30 meter från en Metrostation och inom gångavstånd till Rossio - Figueira, som är "startklicken" för de flesta aktiviteter.
Vi inhandlade en tredagarsbiljett som gällde för all buss, tåg och tunnelbanetrafik i lissabonområdet. Mycket praktiskt och det var även lätt att förstå sig på kommunikationsnätet med en rejäl karta. Här skulle turistas. Vi var knappast ensamma med kartor i näven, men så rörde vi oss också mycket i det centrala Lissabon.
Första dagen tog vi Metron till Rossio och flanerade därifrån ner mot floden Tejo, där vi hoppade på en spårvagn och for ut till Belém.
Här utgick den mest berömda av alla portugisiska sjöfararexpeditioner till okända världsdelar. Den 8 juli 1497 avseglade Vasco da Gama med fyra skepp som förde honom till Indien. För att hedra denne upptäcktsresare uppfördes Mosteiro dos Jéronimos kanske Portugals främsta historiska monument. Det är en imponerande kyrka och kloster i sirlig manulitisk stil från den tid då Portugal fortfarande var en sjöfarande stormakt. Dess rika utsmyckning liknar ej någon annan byggnad i Europa. Det tillhör världsarvet sedan 1983.
I belémområdet ligger många muséer t.ex. Museu de Arte Popular, Museu dos Coches (vagnmuseum),Museu Gulbenkian.
Upptäckarmonumentet ser man på långt håll, det är rest till minne av de stora upptäckterna och restes 1960 på 500-årsdagen av Henrik Sjöfararens död.
Längre väster ut ligger Torre de Belém , Lissabons vårdtecken. Vi såg det bara på håll, magen behövde mat och fötterna vila. Lunch blev det i den stora parken, Praca do Império, ned mot Tejo, som var full av stojande skolklasser i det härliga solskenet.
Mosteiro dos Jerónimos
Apelsinträd med blommor och frukt.
Vila med lite skvaller.
Tillbaks till stan och med Metron till djurparken.
Dag två tog vi buss 714 från Rossio till IKEA! En riktig sightseeingtur längs med floden (passerade Belém igen) upp på höjderna bland ståtliga villor och ut på landet. Två sittdynor, (Sälsön), två krokar och en korkskruv inhandlades.
IKEA Lissabon.
För hemfärden såg det på busskartan ut som om det var bara att kliva på bussen och följa med en slinga till ändhållplatsen. Ack nej, efter en hållplats viftades vi av. Vi befann oss utanför ett hund - kattpensionat med betande ponnyhästar i vägkanten. Det var mycket pastoralt och luktade lätt av dynga. Solen sken och efter en kvart kom samma buss tillbaka, chauffören hälsade glatt igenkännande på oss och nu gick det bra att följa med till stan.
På eftermiddagen var det shopping som gällde. I och ur affärer, maken mycket tålmodig, resultatet blev en kartong jordgubbar och ett fint vin!
Hiss konstruerad av Eiffel.
Rua Augusta
Eftermiddagen hade vi vikt för ett museum, Casa de Amália Rodrigues. Portugals mest kända fadosångerska. Lite knepigt att hitta, folk pekade hit och dit. En del sa att det låg nästan runt hörnet, en distingerad herre himlade med ögonen och sade, då måste ni ju passera Assembleia da República, det lät hopplöst långt i hans mun, så vi stärkte oss med en fika. När vi rest oss från trottoarserveringen låg Amálias hus bara hundra meter bort!
Fado kan liknas vid sånglyrik. Fado är liktydigt med ödet, inte alltid sorgsen, ädel eller folklig. Texten berättar om vardagliga händelser eller lidelsefull kärlek, eller också helt enkelt är den en tonsatt dikt. Amália var fadons allra största tolkerska med 800 skivinspelningar. Muséet är inrymt i hennes bostad, en 1800-talsbyggnad i tre våningar där hon levde i 40 år. Flera magnifika klänningar visades, liksom hennes välinredda garderob med skor och smycken. Möbler, fotografier, prydnadsföremål, utmärkelser och medaljer stod kvar på sina platser. Vi var de enda besökarna och fick en exklusiv guidening av en välvillig dam, som även var nyfiken på oss och vårt boende.
Bussen tillbaka passerade Praca do Marques de Pompal, torget som är uppkallat efter den man som organiserade återuppbyggnaden av Lissabon efter den katastrofala jordbävningen 1755. Vidare längs Avenida da Liberdade, Frihetens Aveny, ner till Praca dos Restauradores. Restauradores var de mannar som 1640 befriade Portugal från det spanska herraväldet. Strax intill ligger en lustig arkitektonisk skapelse, Estacão do Rossio.
Estacão do Rossio, järnvägsstation.
Sista dagen startade vi ännu en gång från Rossio/Figueria, målet var Castelo de São Jorge. Vi tog den lilla, korta bussen med nummer 37 upp genom den labyrintlika stadsdelen vid namn Alfama.
Lissabons historia går långt tillbaka i tiden, legenden säger att staden grundades av Odyssevs! Det där får man nog ta med ett par ordentliga nävar salt.
Västgoterna avlöste romarna. Detta skedde på Castelo de São Jorgekullen. De torn och murar som kröner kullen är verk, till vissa delar, av båda folken. Stadens första storhetstid kom med morerna som prydde staden med minareter under 400 år.
Från och med 1255 då Lissabon blivit huvudstad efter Coimbra låg det kungliga slottet här fram till 1500-talets början.
Lite intryck av fästning får man av de ålderstigna kanonerna och statyn av Alfonso Henriques i brynja, hjälm och sköld som står vid entrén. En ramp har förvandlats till promenadstråk och följer man den kommer man in i en liten park med vita påfåglar, café och souvenirbutik. Bakom parken hittade vi murar, gångar och trappor som ingått i den forna befästningen.
Åter vid rampen ser vi ett hav av ljusröda tegeltak och vi är nu så väl orienterade i stan att vi ser "vår"gata och de namnkunnigaste avenyerna.
Tejo låg i soldis och vi såg hängbron över floden och på andra sidan Tejo, statyn Cristo Rei, som uppfördes som tack för att inte Portugal drogs in i andra världskriget.
Kanon med utsikt över Tejo, hängbron och statyn Cristo Rei (7 mm vänster kanonmynning).
Vy över Lissabon med Eiffels hiss i mitten.
De "vita" påfåglarna skrämda av en japansk turist.
Visst påminner detta om Visby!
Gatubild från Alfama
I bakgrunden ett museum som visar Lissabons flygplats historia.
São João Latrão
Bussresorna har blivit många de senaste veckorna. Skönt att bara åka och se sig omkring och låta de coola chaufförerna lotsa oss genom alla knepiga, trånga och backiga gator. Man ser så många vackra trädgårdar och ner i hisnande dalar från det höga bussätet.
En utomordentligt bekväm volvobuss.
São João Latrão.
Smaka på ovanstående ortsnamn, visst låter det som ett poem. Dit tog vi oss idag, en resa högt upp i bergen, tillsammans med ett gäng damer, som varit på marknaden och handlat grönsaker. En liten gubbe satt och sov, men vaknade till och började fumligt söka efter sina fulla kassar, som han knölat in under sätet. Han vinglade av vid en hållplats, en vaksam dam upptäckte en påse med frallor, som han glömt. Tjoho och hallå, busschauffören hejdades och gubben fick sin kasse. 
Utsikten åt väster från bussens ändhållplats.
Vy över São Goncalo i öster.
Efter 40 minuter var vi tillbaka igen nere i stan och tryggt parkerade på ett av våra favoritkaffeställen, Pão de Canela, invid marknaden.
Pão de Canela (Bröd och Kanel).
Våren är här
Nu börjar äntligen lite ljumma vindar leka i palmbladen tillsammans med koltrasten, som tycks ha bråda dagar. Den rasslar i palmtoppen, bygger den bo tro? Får tala med ornitologerna på Öland. Den sjunger emellertid mycket vackert för oss, när vi sitter på terrassen och äter middag om kvällarna.
Maten kommer strax.
Den allerstädes tillgänglige trädgårdsmästaren här på egendomen har rensat murgröna från ovan nämnda palm i tre dagar och fyllt minst 16 säckar med frånskär. Ett snår med kannor har också rensats bort, eftersom de ju blommar från april till oktober, med visserligen vackra djupröda blommor, då vi är i Sverige långt från prakten. Resten av året står de bara där och retas med sina stora blad.
Palmstammen blottas och vyn över kyrkan och staden klarnar.
Tanken var att vi idag skulle köpa lite nya växter med åretruntprakt. Vi for till Santo da Serra där marknad hålls varje lördag - söndag året runt. Trodde vi ja! När vi i regn och dimma närmade oss marknaden, dök det upp fler och fler polisbilar och till slut blev vägen enkelriktad. Snart förstod vi att bilrally var på gång, vi hörde bilmotorer på högvarv eka mellan bergen och endast tre bönder med potatis, lök och knippor av vita kallor fanns på marknadsplatsen.
Här brukar det vara full fart ......
liksom här.
En liten våt hund
Det brukar mer se ut så här eller...
så här, med brödbak på gång.
Jag köpte 14 kallor för 1 €. De står nu i vardagsrummet i två vaser och ser lite sorgliga men eleganta ut.
Apelsinblom med underbar doft. Hoppas det blir frukter till jul!
Mer doft från en promenad i backarna bakom vårt hus.
Maten kommer strax.
Den allerstädes tillgänglige trädgårdsmästaren här på egendomen har rensat murgröna från ovan nämnda palm i tre dagar och fyllt minst 16 säckar med frånskär. Ett snår med kannor har också rensats bort, eftersom de ju blommar från april till oktober, med visserligen vackra djupröda blommor, då vi är i Sverige långt från prakten. Resten av året står de bara där och retas med sina stora blad.
Palmstammen blottas och vyn över kyrkan och staden klarnar.
Tanken var att vi idag skulle köpa lite nya växter med åretruntprakt. Vi for till Santo da Serra där marknad hålls varje lördag - söndag året runt. Trodde vi ja! När vi i regn och dimma närmade oss marknaden, dök det upp fler och fler polisbilar och till slut blev vägen enkelriktad. Snart förstod vi att bilrally var på gång, vi hörde bilmotorer på högvarv eka mellan bergen och endast tre bönder med potatis, lök och knippor av vita kallor fanns på marknadsplatsen.
Här brukar det vara full fart ......
liksom här.
En liten våt hund
Det brukar mer se ut så här eller...
så här, med brödbak på gång.
Jag köpte 14 kallor för 1 €. De står nu i vardagsrummet i två vaser och ser lite sorgliga men eleganta ut.
Apelsinblom med underbar doft. Hoppas det blir frukter till jul!
Mer doft från en promenad i backarna bakom vårt hus.
Reslust
Ovanstående lilla plastbricka har jag blivit betrodd med av Funchals stadstrafik, HORÁRIOS DO FUNCHAL.
Det var mycket omständligt för en SL-van trafikant att komma igång med resandet med buss i Funchal. Tänk att bara gå in på Pressbyrån i Stockholm, be om ett månadsmärke, betala och gå ut. Tar max tre minuter utan kö!
Här skall man fylla i en hel A4-blankett och bifoga ett nytaget foto, samt vänta tio dagar för kontroll och inplastning av det lilla kortet. Sedan får man betala en dryg femtiolapp för det. Därefter kan man ladda kortet tidigast en vecka före månadsskifte och endast betala kontant första gången! Då de flesta som nyttjar busstrafiken, är de som inte äger bil, är de heller inte så moderna att de har kontokort, så köerna är alltid långa för kontantbetalning. De står i dubbla rader utanför försäljningsstället och trampar. När man laddar kortet på nytt kan detta göras i en automat utanför kontoret. Vid månadsskiftena står då en tjänsteman vid automaten och hjälper till!
Låter det gnälligt? Men det tog fem besök på bussbolaget innan allt var klart för nyttjande.
Så var det dags att börja utforska staden med buss. Snön uppe i bergen gjorde att vi tog tredubbla tröjor på oss, fast vi endast skulle åka till Monte. Buss nummer 20 från staden blev snart fullpackad av turister, mest storvuxna holländare och en och annan liten maderian, som klämde sig före i kön. Jag krånglade av mig de varma sockorna i de fotriktiga sandalerna och fick en del smällar av de stackare som fick stå i gången i den krängande bussen.
Väl uppe visade det sig att det inte var kallt alls, där åkte den tjockaste tröjan av!
Här börjar promenaden i Monte
Allehanda drycker bjuds ut.....
och annat man kan behöva som turist.
Vi gick förbi kyrkan och även Madeira Palace Garden båda mycket vackra, men vi skulle ju lära oss bussnätet!
Lite reklam kanske behövs
Linbanan, en hisnande färd från strandpromenaden.
Busskortet i högsta hugg.
Väl nere i staden smakade en chinesa med Queijada bra.
Karnevalstider på Madeira
Framför skyltfönster som detta står förväntanfulla barn i dessa dagar och hoppas...
Karnevalen infaller i år mellan den 20 och 24 februari. Skolbarnen har ledigt en vecka och ur alla högtalare på stan strömmar sambatoner.
Men i Santana på den norra sidan av ön, startar man en vecka tidigare. Där har man en färgrik, rolig och glad parad med bybor klädda i lantliga kläder, som utför pantomimer från lastbilsflak. Bondkomiker gycklar aktuella händelser, i år fick man t ex se och höra Christiano Ronaldos "mamma" förmana sonen i telefon inför FIFA-priset , Barack Obama var också på tapeten.
Vi var där två dagar efter spektaklet (hade sett snuttarpå TV), då stod endast öltälten kvar och några dockor hängde i stolparna.
Inte så vackra gubbar precis.
Vi tog en liten promenad i det kylslagna vädret.
Här visas en prydlig fasad upp.
Dessa stugor "säljer" Santana
Dagens höjdpunkt - kaffe med chokladcroissant - på Sà!
Sedan ett besök på Quinta do Furão Hotel, som ligger i utkanten av byn Santana, på toppen av en klippa i en omgivning av vinodlingar.
Vingårdar
Vinpressen i hotellets trädgård
Ytterligare en trädgårdsbild
Vy från hotellets trädgård över den vilda nordkusten. Det finns odlingar där nere, som nås med linbana.
Här fattas en häst, en kusk och ett brudpar.
Ett proteasnår, vilken lyx!
Santanaturen avslutades med medhavd matsäck i Faial, där parkbänken vek sig och "reportern" drattade i backen. Vi skyndade att rafsa ihop resterna av lunchen och småsprang till bilen, som om vi kunde hjälpa att någon hade eldat lite på bänken tidigare! Så svenskt skuldmedvetet! Naturligtvis tänkte ingen på att ta en bild på förödelsen!
Söndagsutflykt till Espigão, 698 meter över havet.
Första söndagen i januari var solig och varm efter en vecka med mycket regn, blåst och åska. Vi packade en kaffekorg och for till Ribeira Brava för att köpa krukor till terrassen. Fina, lite ovanliga krukor fann vi i en handelsträdgård nära den nybyggda sportarenan.
O primeiro domingo de janeiro foi ensolarado e quente após uma semana de fortes chuvas, ventos e trovões. Estamos embalados uma cesta café e fui para a Ribeira Brava para comprar vasos para a varanda. Linda, um pouco incomum potes, foi encontrado em uma estufa perto da recém-construída sportarenan.
En av de nyinköpta krukorna
Um dos vasos recém-comprada
Vädret var så fint så vi fortsatte upp i bergen, som kantar ravinen med floden som givit sitt namn till staden Ribeira Brava (den vilda floden).
O clima era tão bom, por isso, entrou para as montanhas, a linha com o barranco do rio que deu nome à vila da Ribeira Brava.
Vi fann några charmiga renoveringsobjekt längs med vägen.
Encontramos algumas charmosas montador-superior ao longo do caminho.
I det rosa huset på den branta klippan bor tre damer, en herre, två katter och en hund. Vi har träffat dem tidigare, då vägen endast var framdragen till byn, då fick man gå på cementstigar och trappor, trappor och fler trappor för att nå torget och alla bostadshusen. Nu slingrar sig en asfalterad smal väg genom hela byn, som egentligen är byggd på två bergskammar.
A rosa casa na íngreme precipício vive três mulheres, um homem, dois gatos e um cachorro. Temos os conheci antes, quando a estrada só foi elaborado para a aldeia, que tinha a percorrer caminhos e escadas de cimento, escadas e mais escadas para chegar ao quadrado e todas as casas. Agora ventos através de uma estreita asfalto estrada da aldeia, que é construída em duas montanha cames.
Två av damerna
Duas das Senhoras
Utsikten mot Ribeira Brava
A vista da Ribeira Brava
Detta är en stark kvinna.
Esta é uma mulher forte.
Vi stod vid den bortre bergskammen för att bla annat se på en helgonbild av Fatima, som de glada damerna bad oss besöka, då vi fick se denna kvinna djupt nere i dalen bärandes en balja på huvudet. Hon befann sig långt nere och gick med raska steg uppför en mycket lång trappa med en käpp som stöd. Vi gensköt henne med bil när hon kom upp till vägen.
Tyvärr hann hon lyfta ner bördan innan jag hann upp med kameran. Jag gick fram till henne och berömde henne för hennes styrka och sedan försökte jag rubba baljan. Icke sa Nicke. Ropade på maken som uppskattade vikten till ca tjugofem kilo!!
Estamos longe da montanha cifrava-se em vergonha para bla outro olhar uma imagem de Fátima Santos, que agradou às senhoras pediram-nos para visitar, onde nós tivemos que ver a mulher no fundo do vale transportando uma tigela sobre sua cabeça. Ela era muito baixo e saiu com uma rápida etapa de uma longa escadaria com um bastão de apoio.Nós dirigimos o carro até o ponto em que a mulher teria chegado até a estrada.
Infelizmente, ela fez levantar o peso para baixo antes que eu tenho até com a câmera. Eu fui até ela e elogiou-lhe a sua força e, em seguida, tentei quebrar o casulo. Eu não poderia agitá-lo! Gritou pelo seu marido, que peso estimado em cerca de vinte e cinco quilogramas!
Strax därpå hördes glada dragspelstoner från det lilla torget och vi drog oss dit.
Pouco tempo depois estava feliz acordeão tons da pequena praça e chamou nós estamos lá.
Där satt två herrar och spelade och våra muntra damer hade också kommit dit. De stod och stampade takten och nynnade med i låtarna. Där fanns en liten bar som endast serverade kylda drycker (läs öl) och glass.
Houve um pequeno bar que só serviu bebidas refrigeradas (leia-se cerveja) e gelados.
Dragspelsunderhållning på hög nivå.
Acordeão entretenimento a um nível elevado.
O primeiro domingo de janeiro foi ensolarado e quente após uma semana de fortes chuvas, ventos e trovões. Estamos embalados uma cesta café e fui para a Ribeira Brava para comprar vasos para a varanda. Linda, um pouco incomum potes, foi encontrado em uma estufa perto da recém-construída sportarenan.
En av de nyinköpta krukorna
Um dos vasos recém-comprada
Vädret var så fint så vi fortsatte upp i bergen, som kantar ravinen med floden som givit sitt namn till staden Ribeira Brava (den vilda floden).
O clima era tão bom, por isso, entrou para as montanhas, a linha com o barranco do rio que deu nome à vila da Ribeira Brava.
Vi fann några charmiga renoveringsobjekt längs med vägen.
Encontramos algumas charmosas montador-superior ao longo do caminho.
I det rosa huset på den branta klippan bor tre damer, en herre, två katter och en hund. Vi har träffat dem tidigare, då vägen endast var framdragen till byn, då fick man gå på cementstigar och trappor, trappor och fler trappor för att nå torget och alla bostadshusen. Nu slingrar sig en asfalterad smal väg genom hela byn, som egentligen är byggd på två bergskammar.
A rosa casa na íngreme precipício vive três mulheres, um homem, dois gatos e um cachorro. Temos os conheci antes, quando a estrada só foi elaborado para a aldeia, que tinha a percorrer caminhos e escadas de cimento, escadas e mais escadas para chegar ao quadrado e todas as casas. Agora ventos através de uma estreita asfalto estrada da aldeia, que é construída em duas montanha cames.
Två av damerna
Duas das Senhoras
Utsikten mot Ribeira Brava
A vista da Ribeira Brava
Detta är en stark kvinna.
Esta é uma mulher forte.
Vi stod vid den bortre bergskammen för att bla annat se på en helgonbild av Fatima, som de glada damerna bad oss besöka, då vi fick se denna kvinna djupt nere i dalen bärandes en balja på huvudet. Hon befann sig långt nere och gick med raska steg uppför en mycket lång trappa med en käpp som stöd. Vi gensköt henne med bil när hon kom upp till vägen.
Tyvärr hann hon lyfta ner bördan innan jag hann upp med kameran. Jag gick fram till henne och berömde henne för hennes styrka och sedan försökte jag rubba baljan. Icke sa Nicke. Ropade på maken som uppskattade vikten till ca tjugofem kilo!!
Estamos longe da montanha cifrava-se em vergonha para bla outro olhar uma imagem de Fátima Santos, que agradou às senhoras pediram-nos para visitar, onde nós tivemos que ver a mulher no fundo do vale transportando uma tigela sobre sua cabeça. Ela era muito baixo e saiu com uma rápida etapa de uma longa escadaria com um bastão de apoio.Nós dirigimos o carro até o ponto em que a mulher teria chegado até a estrada.
Infelizmente, ela fez levantar o peso para baixo antes que eu tenho até com a câmera. Eu fui até ela e elogiou-lhe a sua força e, em seguida, tentei quebrar o casulo. Eu não poderia agitá-lo! Gritou pelo seu marido, que peso estimado em cerca de vinte e cinco quilogramas!
Strax därpå hördes glada dragspelstoner från det lilla torget och vi drog oss dit.
Pouco tempo depois estava feliz acordeão tons da pequena praça e chamou nós estamos lá.
Där satt två herrar och spelade och våra muntra damer hade också kommit dit. De stod och stampade takten och nynnade med i låtarna. Där fanns en liten bar som endast serverade kylda drycker (läs öl) och glass.
Houve um pequeno bar que só serviu bebidas refrigeradas (leia-se cerveja) e gelados.
Dragspelsunderhållning på hög nivå.
Acordeão entretenimento a um nível elevado.
Julstämningssnuttar
Vi for till Camara de Lobos på juldagen och si, där fanns julkrubbor. Där fanns också en närgången och efterhängsen man med pytteliten blomma till salu. Det var säkert julölen som skulle finansieras.
Fomos à Camara dos Lobos no dia de Natal e de si, que foi manjedouros. Houve também um homem com familiar inoportuno e minúsculas flores para venda. Foi certamente cerveja de Natal que seria financiado.
Kunde man inte ha tagit bort vägmärket bara under julen?
Não poderia ter removido os sinais de trânsito apenas para o Natal?
Krubban i Camara de Lobos kyrka.
A manjedoura de Camara de Lobos a igreja.
Efter en promenad i juldagsregnet for vi upp till Pico de Torre (ovanför Sousas kycklingrestaurang). Där hade ett stort sällskap samlats för att äta plockmat, dricka whisky och kasta kraftiga smällare. De bjöd på whiskyn!
Após uma caminhada na chuva para o Natal, estamos até ao Pico de Torre (acima Sousa frango restaurante). Houve uma grande empresa se reuniram para comer, bebendo uísque e jogando foguetes afiada. Temos um sabor de uísque!
Vacker bild tagen från Praia Formosa på juldagen. Visst går tanken till en 1600-tals målning! I bakgrunden på den disiga bilden är skuggningen av Cabo Giraõ, den tredje högsta havsklippan i världen.
Bela foto tomada a partir da Praia Formosa no dia de Natal. Certamente que a ideia vai para um século 1600-pintura! No fundo da imagem enevoada é a sombra do Cabo Girão, o terceiro mais alto mar precipício no mundo.
Fomos à Camara dos Lobos no dia de Natal e de si, que foi manjedouros. Houve também um homem com familiar inoportuno e minúsculas flores para venda. Foi certamente cerveja de Natal que seria financiado.
Kunde man inte ha tagit bort vägmärket bara under julen?
Não poderia ter removido os sinais de trânsito apenas para o Natal?
Krubban i Camara de Lobos kyrka.
A manjedoura de Camara de Lobos a igreja.
Efter en promenad i juldagsregnet for vi upp till Pico de Torre (ovanför Sousas kycklingrestaurang). Där hade ett stort sällskap samlats för att äta plockmat, dricka whisky och kasta kraftiga smällare. De bjöd på whiskyn!
Após uma caminhada na chuva para o Natal, estamos até ao Pico de Torre (acima Sousa frango restaurante). Houve uma grande empresa se reuniram para comer, bebendo uísque e jogando foguetes afiada. Temos um sabor de uísque!
Vacker bild tagen från Praia Formosa på juldagen. Visst går tanken till en 1600-tals målning! I bakgrunden på den disiga bilden är skuggningen av Cabo Giraõ, den tredje högsta havsklippan i världen.
Bela foto tomada a partir da Praia Formosa no dia de Natal. Certamente que a ideia vai para um século 1600-pintura! No fundo da imagem enevoada é a sombra do Cabo Girão, o terceiro mais alto mar precipício no mundo.
På spaning efter julstämning
Min tanke var att visa fina julkrubbor som traditionellt byggs upp på torgen eller i kyrkorna runt om på Madeira.
De senaste tio åren har till exempel i Calheta, nere vid havet, uppförts en krubba med kor, hästar, får, höns och getter (alla djuren uppstoppade) samt därtill hörande figurer föreställande Maria, Josef, Jesusbarnet i sin krubba och de tre vise männen omgivna av blommor och små träd. Inte ett spår därav numera.
I Machico brukar man ha en krubba på torget vid kyrkan med höns, får och getter - levande.
A minha ideia era mostrar as financeiro manjedouras tradicionalmente construída em cima das praças ou nas igrejas ao redor da Madeira.
Nos últimos dez anos, por exemplo, na Calheta, por baixo do mar, ergueu uma manjedoura com vacas, cavalos, ovelhas, galinhas e cabras (todos os animais empalhados) e representando figuras relacionadas com Maria, José, Menino Jesus na manjedoura e os seus três sábios rodeado por flores e árvores pequenas. Nem um vestígio do que agora.
Em Machico, normalmente têm uma manjedoura na praça da Igreja na pintadas, ovinos e caprinos - ao vivo.
Detta är årets version, i krukorna växer nu grästuvor, jag hade hoppats på blommor!
Este ano, a versão, nos potes agora está relva, eu esperava para as flores!
Uppe i Santo da Serra håller man sig till det gamla. Fin krubba i kyrkan och även musikestraden har fått en krubba.
Subiu no Santo da Serra mantém-se para os antigos. Linda manjedoura na Igreja e até mesmo a música etapa teve um manjedoura.
Krubban i kyrkan
Manjedoura na Igreja
I byarna São Vicente, São Jorge och Ponta Delgada inte ett spår av krubbor, bara julbelysning på gatorna.
När vi kom till Ponta Delgada gjorde vi ett ordentligt stopp, vandrade runt i byn och på strandpromenaden och gick in i kyrkan och fotograferade.
Nas aldeias de São Vicente, São Jorge e Ponta Delgada não é um traço do manjedouras, só o iluminacäo de Natal nas ruas.
Quando chegamos em Ponta Delgada, fizemos um bom parar, vagabundearam ao redor da aldeia e sobre a praia e entrou na igreja e fotografadas.
Denna bild hör kanske mer till ett påskreportage. Jesusfigur i glaslåda täckt av en tunn gardin.
Esta imagem pode pertencer a mais uma Páscoa história. Jesus figura em uma caixa de vidro coberta com um pano fino.
Kyrkan i Ponta Delgada
A igreja em Ponta Delgada
Fler bidrag kommer........
Mais interjections vai ........
Kring husknuten
Själva knuten, varifrån man kan se den typiska raddan med krukväxter
A própria anexa, onde é possível ver os típicos de fileira plantas envasadas
Vrider man sig åt höger skymtar hibiscos och vid staketet syns bärmyrten,
papegojblomma och frangipani
Rode-se para a direita skymtar hibisco e quando a vedação é visível pitangueira,
estrelicia e frangipani.
En trappa upp väntar gräslökens tappra soldater i grönsakslandet att få visa upp sig
Em cima à espera cebolinho bravos soldados no país para o próprio mercado legume
Över huvudet dinglar passionsfrukterna
Sobre as suas cabeças penduradas maracujá
Bouganinvillean prunkar
Bouganinvillean deslumbrantes
Över hus och hem vajar kanariepalmen med sina koltrastbon
Mais de casas e lars a palmeira das canárias voa com os seus ninhos de melros.
.
Fönstret strejkar och bloggen tynar
I snart två veckor har reportagebilen ej kunnat ta oss till någon spännande byfest!
Fönsterhissen till förarplatsen har kraschat. Fönstret är vidöppet. Dragigt och vanskligt att lämna bilen obevakad.
Visar några bilder på grannens katt istället. Den knallar runt på vår tomt och småpratar, mest med den flitige byggarbetaren. Allt emellanåt tar den sig en lagartixa eller liten mus, sedan sover den så sött på taket eller i en buske.
Fåglar har vi inte sett att den satt klorna i, kanske för att den har en liten pingla i sitt fina,gröna halsband. Tidigare var den prydd med ett julklappssnöre!
Durante quase duas semanas, relata o carro não podia levar-nos a algumas festa emocionante!
Janela elevador para o banco do motorista tem trava. A janela está aberta. Esfriado e difícil de deixar o seu carro autônoma.
Mostrando algumas imagens de um vizinho em vez do gato. Ele fica redondo de nosso site e chat, a maior parte da construção esforçada trabalhadora. Às vezes lagartixa-la ou tomar um pequeno rato, em seguida, ela dorme tão doce no telhado ou em um arbusto.
Aves, não temos visto que o conjunto de garras, talvez porque têm poucas tinir um na sua multa, verde colar. Anteriormente, foi decorada com um presente de Natal corda!
Firandet av Santo Andre Avelino i Carvalhal, Canhas
Söndag är utflyktsdag och efter att ha anlitat helgonkalendern, insåg vi att byn Canhas var dagens mål.
Där högtidlighölls minnet av bygdens skyddshelgons dödsdag.
Santo Andre Avelino, beskyddare av de äldre, har sina varmaste anhängare på Madeira i Canhas och då särskilt i församlingen Carvalhal.
Lancelloto Avelino föddes i Italien år 1521. Han fick ett långt liv och dog den 10 november 1608. I år har han särskilt uppmärksammats, eftersom man firar hans 400-åriga dödsdag. Konferenser har hållits, en pilgrimsresa till Italien och en resa till Brasilien har gjorts, där en församling i Porto Alegre har Santo Andre Avelino som sitt skyddshelgon.
Canhas är en mycket typisk maderiansk by och har därmed inte mycket att erbjuda i form av historiskt eller kulturellt arv. Församlingen har runt 3.300 invånare, som främst försörjer sig på jordbruk. Åkrarna bevattnas av bäckarna från högplatån Paul da Serra. Det finns dock en liten träindustri och även en fabrik för framställning av cementblock.
Vi startade tidigt från Funchal och for väster ut. Vid Ponta do Sol lämnade vi autopistan för den vindlande och backiga vägen mot Canhas. Ibland hade man Paul da Serras berg i fonden och ibland det gnistrande havet. Trafiken tätnade och många bussar for försiktigt i samma riktning som vi. Vi körde förbi huvudkyrkan i regionen Canhas och snart såg vi kyrkan i Calvalhal nere i en dal insvept av röken från alla grillstånd.
Alla tillfartsvägar var avstängda och bevakades av polis. Inte ens busslaster med pensionärer tilläts köra fram med risk för att korka igen de små gatorna närmast kyrkan. Det var apostlahästarna som gällde. Vi stärkte oss genast efter parkeringen med varsin chinesa. Inget kaffebröd fanns i baren, så vi hämtade en chokladkaka från bilen. Kaffet ställdes fram med ett rejält fotbad och vid förfrågan om en servett, sprang barägaren genast iväg till närmaste mercado och köpte en bunt stiliga oranga dito.
Sålunda stärkta fortsatte vi,efter anvisningar av två gamlingar, ner mot kyrkan på en betongstig mellan höns, tvätt och odlingar.
Domingos são utflyktsdag e depois de terem contratado os serviços de santos civil, percebemos que a aldeia foi hoje Canhas meta.
Havia solene memória da protecção rural Saints' morte.
Santo André Avelino, protetor dos idosos, tem os seus apoiantes mais quente da Madeira nos Canhas especialmente na Assembleia Carvalhal.
Lancelloto Avelino nasceu na Itália em 1521. Ele teve uma vida longa e faleceu em 10 novembro 1608. Este ano ele tem recebido uma atenção especial, pois comemora 400 anos de sua morte. As conferências têm sido realizadas, uma peregrinação à Itália e uma viagem ao Brasil foi feito, quando uma assembléia em Porto Alegre, o Santo André Avelino como seu padroeiro.
Canhas é uma vila muito típica maderiansk e, portanto, não tem muito a oferecer em termos de património histórico ou cultural. A Assembléia tem cerca de 3.300 habitantes, que na maior parte tornar sua vida com a agricultura. Terras agrícolas é irrigada pelo riachos do alto planalto Paul da Serra. No entanto, existe uma pequena madeira e mesmo de uma fábrica para a produção de blocos de cimento.
Começámos cedo do Funchal e o oeste. Na Ponta do Sol que saímos autopistan para as montanhas e sinuosa estrada para Canhas. Às vezes havia Paul da Serras montanhas no fundo do mar e, por vezes, o brilhante. Tráfego banco e vários autocarros à prudência na mesma direcção que nós. Nós passado levou a principal igreja da região Canhas e logo vimos a igreja em Calvalhal para baixo em um vale envolto pela fumaça de tudo sobre as grelhas.
Todas as vias de acesso foram fechadas e vigiadas pela polícia. Nem mesmo autocarro carregado de cidadãos idosos eram autorizados para correr o risco de transmitir a cortiça até a pequena ruas mais próximas da igreja. Foi o uso canelas `s pônei em vigor. Nós reforçou-nos imediatamente após o parque de estacionamento com seu chinês. N. bolos estavam no bar, por isso, escolhi um chocolate do carro. O café foi presenteado com um bom pé e, a pedido de um guardanapo, barman imediatamente fugiu com a aproximação de Mercado e comprei um monte de laranja elegante queridos.
Assim reforçado, continuámos, seguindo as instruções de duas pessoas idosas, até o templo concretos sobre um caminho entre frangos, lavar e plantações.
Vägen till kyrkan visar bylivet på nära håll
A estrada para a Igreja mostra a vida nas aldeias.
Man tager vad man haver
É o que leva uma desagregação
I kyrkan pågick högmässa med mycket sång. Fullt hus och knökfullt i kyrkporten och på planen utanför. Kommersen var i full gång runt kyrkan och längs huvudgatan i byn. Grillkycklingarna frestade liksom espetadan, som man fick grilla själv över glöden i det halva oljefatet. De obligatoriska bolo de cacobagarna var på plats liksom alla stånd med "tingeltangel" för barnen. Lotter såldes och man kunde vinna en tvättmaskin eller en trälåda med sötpotatis.
A igreja correu muito elevado peso dos vocais. Casa cheia e cheiat na igreja e em campo gate fora. Commerce estava em pleno andamento ao redor da igreja e ao longo da rua principal da aldeia. Frangos tão espetadan tentados para churrasco, que deu a si mesmo durante um churrasco fogo no meio-barril de petróleo. A obrigatoriedade do Bolo cacopadeiros estava no local e capaz de tudo "NOISY FUNFAIR" para as crianças. Os bilhetes foram vendidos, e poderá ganhar uma máquina de lavar roupa ou uma caixa com batata doce.
Säkert en from hyllning till Santo Andre Avelino
Certamente uma piedosa homenagem a Santo André Avelino
Några av vinsterna i lotteriet
Algumas das vantagens da loteria
Vin eller öl för 50 cent
Vinho ou cerveja por 50 centavos
Espetadan förbereds
Espetadan preparado
Här brassas det
Aqui o bronze
Mera vin någon?
Mais vinho, alguém?
Glada bagerskor
Feliz padeiras
Flera musikband marcherade fram och tillbaka och ibland uppstod spontandans med mest kvinnor och sång därtill.
Várias bandas de música março foi para frente e para trás e, por vezes, surgiu espontânea dançar com as mulheres e os mais canção para ele.
Lokala förmågor höjer stämningen.
Local talento levanta a atmosfera.
Högmässan var lång, men här skulle sedan festas hela dagen och säkert en bra bit in på natten.
Massa foi longo, mas isso seria então Festas o dia todo e certamente também para a noite.
Full koncentration
Forte concentração
Vi var nöjda efter en timme och körde vidare mot Prazeres, där vi besökte grönsaksmarknaden, som är öppen bara på söndagar. Billig frukt och vackra blommor inhandlades.
Ficámos satisfeitos após uma hora e dirigiu rumo em Prazeres, onde visitou o mercado vegetal, que é aberto somente aos domingos. Barato frutas e flores bonitas comprado.
Oss herrar emellan...
Homens entre nós ...
Där högtidlighölls minnet av bygdens skyddshelgons dödsdag.
Santo Andre Avelino, beskyddare av de äldre, har sina varmaste anhängare på Madeira i Canhas och då särskilt i församlingen Carvalhal.
Lancelloto Avelino föddes i Italien år 1521. Han fick ett långt liv och dog den 10 november 1608. I år har han särskilt uppmärksammats, eftersom man firar hans 400-åriga dödsdag. Konferenser har hållits, en pilgrimsresa till Italien och en resa till Brasilien har gjorts, där en församling i Porto Alegre har Santo Andre Avelino som sitt skyddshelgon.
Canhas är en mycket typisk maderiansk by och har därmed inte mycket att erbjuda i form av historiskt eller kulturellt arv. Församlingen har runt 3.300 invånare, som främst försörjer sig på jordbruk. Åkrarna bevattnas av bäckarna från högplatån Paul da Serra. Det finns dock en liten träindustri och även en fabrik för framställning av cementblock.
Vi startade tidigt från Funchal och for väster ut. Vid Ponta do Sol lämnade vi autopistan för den vindlande och backiga vägen mot Canhas. Ibland hade man Paul da Serras berg i fonden och ibland det gnistrande havet. Trafiken tätnade och många bussar for försiktigt i samma riktning som vi. Vi körde förbi huvudkyrkan i regionen Canhas och snart såg vi kyrkan i Calvalhal nere i en dal insvept av röken från alla grillstånd.
Alla tillfartsvägar var avstängda och bevakades av polis. Inte ens busslaster med pensionärer tilläts köra fram med risk för att korka igen de små gatorna närmast kyrkan. Det var apostlahästarna som gällde. Vi stärkte oss genast efter parkeringen med varsin chinesa. Inget kaffebröd fanns i baren, så vi hämtade en chokladkaka från bilen. Kaffet ställdes fram med ett rejält fotbad och vid förfrågan om en servett, sprang barägaren genast iväg till närmaste mercado och köpte en bunt stiliga oranga dito.
Sålunda stärkta fortsatte vi,efter anvisningar av två gamlingar, ner mot kyrkan på en betongstig mellan höns, tvätt och odlingar.
Domingos são utflyktsdag e depois de terem contratado os serviços de santos civil, percebemos que a aldeia foi hoje Canhas meta.
Havia solene memória da protecção rural Saints' morte.
Santo André Avelino, protetor dos idosos, tem os seus apoiantes mais quente da Madeira nos Canhas especialmente na Assembleia Carvalhal.
Lancelloto Avelino nasceu na Itália em 1521. Ele teve uma vida longa e faleceu em 10 novembro 1608. Este ano ele tem recebido uma atenção especial, pois comemora 400 anos de sua morte. As conferências têm sido realizadas, uma peregrinação à Itália e uma viagem ao Brasil foi feito, quando uma assembléia em Porto Alegre, o Santo André Avelino como seu padroeiro.
Canhas é uma vila muito típica maderiansk e, portanto, não tem muito a oferecer em termos de património histórico ou cultural. A Assembléia tem cerca de 3.300 habitantes, que na maior parte tornar sua vida com a agricultura. Terras agrícolas é irrigada pelo riachos do alto planalto Paul da Serra. No entanto, existe uma pequena madeira e mesmo de uma fábrica para a produção de blocos de cimento.
Começámos cedo do Funchal e o oeste. Na Ponta do Sol que saímos autopistan para as montanhas e sinuosa estrada para Canhas. Às vezes havia Paul da Serras montanhas no fundo do mar e, por vezes, o brilhante. Tráfego banco e vários autocarros à prudência na mesma direcção que nós. Nós passado levou a principal igreja da região Canhas e logo vimos a igreja em Calvalhal para baixo em um vale envolto pela fumaça de tudo sobre as grelhas.
Todas as vias de acesso foram fechadas e vigiadas pela polícia. Nem mesmo autocarro carregado de cidadãos idosos eram autorizados para correr o risco de transmitir a cortiça até a pequena ruas mais próximas da igreja. Foi o uso canelas `s pônei em vigor. Nós reforçou-nos imediatamente após o parque de estacionamento com seu chinês. N. bolos estavam no bar, por isso, escolhi um chocolate do carro. O café foi presenteado com um bom pé e, a pedido de um guardanapo, barman imediatamente fugiu com a aproximação de Mercado e comprei um monte de laranja elegante queridos.
Assim reforçado, continuámos, seguindo as instruções de duas pessoas idosas, até o templo concretos sobre um caminho entre frangos, lavar e plantações.
Vägen till kyrkan visar bylivet på nära håll
A estrada para a Igreja mostra a vida nas aldeias.
Man tager vad man haver
É o que leva uma desagregação
I kyrkan pågick högmässa med mycket sång. Fullt hus och knökfullt i kyrkporten och på planen utanför. Kommersen var i full gång runt kyrkan och längs huvudgatan i byn. Grillkycklingarna frestade liksom espetadan, som man fick grilla själv över glöden i det halva oljefatet. De obligatoriska bolo de cacobagarna var på plats liksom alla stånd med "tingeltangel" för barnen. Lotter såldes och man kunde vinna en tvättmaskin eller en trälåda med sötpotatis.
A igreja correu muito elevado peso dos vocais. Casa cheia e cheiat na igreja e em campo gate fora. Commerce estava em pleno andamento ao redor da igreja e ao longo da rua principal da aldeia. Frangos tão espetadan tentados para churrasco, que deu a si mesmo durante um churrasco fogo no meio-barril de petróleo. A obrigatoriedade do Bolo cacopadeiros estava no local e capaz de tudo "NOISY FUNFAIR" para as crianças. Os bilhetes foram vendidos, e poderá ganhar uma máquina de lavar roupa ou uma caixa com batata doce.
Säkert en from hyllning till Santo Andre Avelino
Certamente uma piedosa homenagem a Santo André Avelino
Några av vinsterna i lotteriet
Algumas das vantagens da loteria
Vin eller öl för 50 cent
Vinho ou cerveja por 50 centavos
Espetadan förbereds
Espetadan preparado
Här brassas det
Aqui o bronze
Mera vin någon?
Mais vinho, alguém?
Glada bagerskor
Feliz padeiras
Flera musikband marcherade fram och tillbaka och ibland uppstod spontandans med mest kvinnor och sång därtill.
Várias bandas de música março foi para frente e para trás e, por vezes, surgiu espontânea dançar com as mulheres e os mais canção para ele.
Lokala förmågor höjer stämningen.
Local talento levanta a atmosfera.
Högmässan var lång, men här skulle sedan festas hela dagen och säkert en bra bit in på natten.
Massa foi longo, mas isso seria então Festas o dia todo e certamente também para a noite.
Full koncentration
Forte concentração
Vi var nöjda efter en timme och körde vidare mot Prazeres, där vi besökte grönsaksmarknaden, som är öppen bara på söndagar. Billig frukt och vackra blommor inhandlades.
Ficámos satisfeitos após uma hora e dirigiu rumo em Prazeres, onde visitou o mercado vegetal, que é aberto somente aos domingos. Barato frutas e flores bonitas comprado.
Oss herrar emellan...
Homens entre nós ...
Santo António da Serra
Parken vid kyrkan. Till vänster skymtar den lilla musikestraden.
Kyrkan full vid allhelgonahögmässan.
Finfin lök till salu
Ett trevligt utflyktsmål under helgerna här på Madeira är marknaden i Santo António da Serra eller Santo da Serra, som man vanligtvis kallar byn. Den är öppen året om. Ortens odlare säljer frukt, grönsaker, blommor, stora hembakade limpor, kakor, svamp, kaniner, kanariefåglar och hemslöjd . Man har även försäljning av kött och korv från traktens boskap.
Kött ja, grilloset ligger tjockt och lockande från espetadastånden och kycklingutskänkningen. Bolo de Caco knådas och gräddas på stora plåtar. Bröden kan man få naturella, med vitlökssmör eller rullade runt stekt bacon eller korv. Öl, läsk och vin från stora plastflaskor därtill för en billig penning.
Tidigare hölls marknaden utmed huvudgatan men stånden blev för många, så man upplät en stor plan bakom kyrkan till stånden. Även detta blev för smått och då uppfördes små stenhus i tre rader för handelsmännen. Det gick lite trögt med urhyrningen några år, men nu är det full fart i bodarna. Det gamla fältet har också sina försäljare med inriktning på plagiatkläder, leksaker, lädervaror men även blommor och höns.
Intill marknaden ligger en stor herrgårdspark, som tidigare tillhört familjen Blandy. Numera ägs den av staten och är öppen för besökare. Den stora rosafärgade huvudbyggnaden finns kvar och i skuggan av de stora träden på de vindlande trädgårdsgångarna kan man vandra runt och fantisera om tider som flytt. Skolklasser åker hit och har picknick, leker och bekantar sig med djuren i den lilla djurparken med hästar, getter och rådjur. För några år sedan fanns en känguru att beskåda..
Området kring byn är, för att vara på Madeira, mycket flackt och ligger på cirka 700 meters höjd. Under en period hade man långt framskridna planer på att lägga flygplatsen här, istället byggdes en golfbana. 1937 invigdes den första banan. Numera driver Clube de Golf Santo da Serra en internationellt erkänd golfbana sedan 1991. Banan har 27 hål och varje vår hålls PGA-turneringen Madeira Island Open här, som lockar världsstjärnor.
Fester på Madeira under mars månad
Fester på Madeira under mars | ||
Dag | Fest | Plats |
19 | São José | Arco de São Jose |
4 sön i mån | Anunciacão | Ribeira Brava |
4 sön i mån | Nossa Sra da Encarnacão | Ribeira da Janela |
4 sön i mån | São Bento | Ribeira Brava |
Pågår det firande av två helgon samma söndag i samma by? Kan mina källor ha fel
São José i Arco de São Jorge
Arco de São Jorge är en liten by på den nordliga kusten av Madeira. Den ligger väl skyddad från östliga vindar av São Jorges bergssida och i lä från väster av Boa Venturas berg. Jorden är bördig och föder 509 innevånare (mars 2008).
Vi hade förhoppningar om en fest i mitten av påskveckan, men fann en by utan flaggspel, utan festliga girlanger i allsköns färger av creppat papper, utan stånd med grillat kött, inga nybakade bolo de cacos, inget lokalt vin utskänkt av små väderbitna gubbar.
Vi frågade en vänlig dam som sopade framför kyrkan om det skulle bli något festande till São Josés ära. Jodå, men inte i kyrkan utan nere i centrum, till kvällen. Byn var mycket stilla. Vi såg samma unga flicka i gräsgröna tights två gånger, när vi cirklade runt. Inga tecken på festligheter någonstans.
Vi passerade Quinta do Arco, Portugals största rosenträdgård, med 1.000 olika slags rosor. En stor turistbuss var parkerad utanför portarna, så några turister fanns säkert där inne.
Strunt i festen, vi var hungriga och fortsatte till ett av våra favoritställen för picknick, en miradouro mellan São Jorge och Santana (bild nr 6).
Väl hemma och med internet till hjälp, kunde vi konstatera att São José firas en hel vecka med seminarier ov olika slag och som avslutning dansuppvisning av folkdansare från Campanario. Inget tingel tangel alltså, som vi stött vid tidigare helgonfester.
Interiör från kyrkan i Arco de São Jorge
Predikstolen och vacker kaklad vägg
Kyrkan har fyra fula högtalare på tornet, här elegant gömda bakom en palm
Den välstädade planen framför kyrkan
Utsikt över Arco de São Jorge
Miradouro i Vigia med pick-nickplats och liten park
Vy från hotellet Furaõ i Santana
Levada do Canical - "Mimosalevadan"
Mimosalevadan är berusande vandring i vårens tid. Berusande i den mening att doften från träden är fantastisk. Träden är alldeles gula av blommor och blomklasarna ser så mjuka ut att man skulle vilja klappa dem. Men det tillrådes ej om man väl börjat gå längs levadan. Fast levadan betecknas som en enkel vandring i handböckerna.
Man når denna levada med buss 156 från Funchal och kliver av i Marocos, strax efter det man har passerat Machico. Busschauffören vet var man skall kliva av för att finna levadan (bussen fortsätter vidare). Gå över den lilla bron, sedan upp för trapporna och därefter till höger.
Levadan slingrar sig genom ett mycket vackert landskap med vyer över machicodalen, så glöm ej kameran. Man befinner sig på en höjd av 300 meter över havet, vilken är den mest gynnsamma nivån för odlingar. I början möts man av fruktträd och planteringar på båda sidor av kanalen. Levadastigen är flitigt använd av de närboende jordbrukarna för att ta sig mellan sina odlingar. Avocado och sockerrör växer också här. Längre in på levadan blommar mimosaträden på höjderna och man förstår varför den kallas för mimosalevadan.
Vandringen till canicaltunneln tar drygt tre timmar. Följ vägen till höger, där finner man busshållplatsen och en restaurang.
Buss 113 går till Funchal och stannar mycket lägligt 100 meter från vårt hus!
Här kommer de utlovade bilderna
Mycket odlas på en liten plätt och bevakas av en alert hund, som har ett regnskydd i en tunna (skymtas i bakgrunden).
Vackra fåror i den bördiga jorden.
Liten stuga omgiven av blommande mimosaskog
Levadans slut vid canicaltunneln.
Anoneira, Custard Apple Tree, Cherimoya, Zuckerapfelbaum
Faial tidig festivallördag. Köttleverantören har kommit och stånden börjar så smått resas.
Fimpen i munnen och handen i köttboxen
Vacker anona, men behöver några dagar på sig att mogna
Blommor, anonas och korgstol från Camacha
Här skall invigningstal hållas och sedan brakar festivalen igång
Producenternas anonas i lådor numreras och bedöms
Idén till en anonasfestival uppstod 1990, då en grupp odlare i Faial ville gynna försäljningen och väcka uppmärksamhet kring frukten.
Uppslaget var gott och idag ställer cirka 100 odlare ut prov på sina frukter.
Frukten ser ut som en grön boll, som någon lyckats sätta tumavtryck på runt om. Den skalas och kan sedan ätas som den är, fast de små kärnorna skall förstås pillas bort. Den är god i fruktsallad, men man kan också göra likör, glass och puddingar av den.
Festivalen pågår i två dagar med festtal, musik, tävlingar och naturligtvis smakprov från olika matstånd. Man kan själv få grilla sitt köttspett över glöden i en tunna, smaka regionalt vin därtill och så förstås bolo de caco, det runda brödet bakat på bl a sötpotatis.
Bomba de leite
Hur skall mjölk smaka? Har vi stockholmare blivit tillvanda med arlasmaken? Smakar mjölk olika beroende på vad kon tycker är godast i hagen?
Enligt min mening är den mjölk som saluförs på Madeira inget man kan dricka till pannkakorna. Fast jag har ju lärt mig gilla vispgrädden.
Mjölken vi köper är halvfet och säljs i sexpack, inplastad och försedd med bärhandtag. Den kan stå oöppnad i rumstemperatur i upp mot ett halvår.
Dock icke det paket vi lyfte fram ur förrådet igår. Det ser mycket aggressivt ut, tjockt, sprickfärdigt och med de små flikarna på undersidan rätt ut.
Vi får försiktigt lägga paketet i soppåsen, så inte hela köket blir bombat. Med vad undrar jag. En gegga med bakterier eller är det kanske bara luft i kartongen!
Festa de São Brás
Den lilla figuren visar helgonet São Brás i Campanário.
De två följande bilderna är från Arco de Calheta och de övriga från Campanário
São Brás är skyddshelgon till församlingarna i Campanário och Arco da Calheta och firas första söndagen i februari i respektive kyrka med nattvardsgång följd av en procession.
Sol över festligheterna både i Campanário och Arco da Caletha.
Kyrkan i Campanario är under invändig reparation, med ställningar i hela den bakre delen av kyrkorummet. Stora blomsteruppsättningar i främst rött och vitt kontrasterar vackert mot de vita och mestadels kala väggarna i en mycket stor, ljus och luftig kyrka.
Utomhus var "krims-kramsstånden" redan uppdukade klockan 11 på förmiddagen. I ett stånd hängde ett rejält nötlår i en krok i taket och eldarna i grilltunnorna hade redan fått fin glöd. En man blandade poncha med säker schwung med ponchapinnen, medan hans lilla dotter såg begrundande på. Ölen fanns naturligtvis på plats, så även kunderna.
Två runda podier, lusthusformade, på ömse sidor om kyrkporten, med plats för var sin promenadorkester, en stor scen med mäktiga högtalare lite längre bort borgar för en ljudlig och festlig kväll.
Arco da Calethas kyrka var också pyntad, mestadels med röda flamingoblommor. São Brás statyn stod redo på sin blomsterprydda träskiva inför processionen. Kyrkan ganska dyster, men rikt smyckad, särskilt koret var med dess jesusgestalt under en paulun (sänghimmel?).
Även här hade en scen riggats upp strax intill kyrkporten, men inga mat eller dryckesstånd.
Fester i februari
| MADEIRAS REGIONALA FESTER | |||
| Månad | Dag | Fest | Plats |
| februari | 1 och 2 | Nossa Sra das Candeiras | Candelária, Tabua |
| första sön | São Brás | Campanário | |
| första sön | São Brás | Arco da Calheta | |
São Vicente 22 januari 2008
São Vicente, en mycket liten by på Madeiras norra kust, inklämd mellan höga gröna berg och med en glimt av Atlanten, har bokstavligt talat kyrkan mitt i byn.
Denna kyrka är idag, 22 januari, smyckad med blommor så vackert att Nobelfestens blomsteruppsatser bleknar. Himlen är klarblå, det är 20 grader varmt och en ljum vind letar sig in från havet.
Vem var då denne Vicente, som blivit helgonförklarad?
Man söker svar på den mest naturliga platsen, nämligen på baren mitt emot kyrkan. Nåja, fest skall det bli och den tillägnas São Vicente, men vad han gjort eller om han är skyddsängel för någon särskild grupp människor eller djur är fortfarande en gåta.
En orkester i mörkblå uniform ställer upp sig framför kyrkporten och spelar ett kort stycke, därefter vänder de helt om, spelar och tågar mot en herre som sitter utanför baren och formerar sig framför honom. Han ställer sig upp och tackar och tar ihand när musiken har avslutats. Borgmästaren eller...
Efter en stund äntrar musikerna ett litet runt podie med spetsigt tak, som är uppfört alldeles intill kyrkan, där börjar de nu spela musik som närmast låter som dansmusik. Mycket trevligt och medryckande. Åskådare till allt detta är en handfull turister, som sitter i solskenet och stampar takten.
Lokalbefolkningen kommer till kvällen. Ett stånd där det bakas och säljs bolo de caco har öppnat. Vin och ölståndet är smyckat med löv och några herrar i rutiga skjortor kilar ut och in i ett förråd i kyrkans bakre regioner och hämtar ut tomma plastdunkar. Dessa kastas upp på en lastbil och kommer säkert tillbaka fyllda till kvällen.
